Det har nästan blivit tradition att åka upp till fjällen de sista dagarna i februari för att jaga ripa och så även i år.
Förhoppningarna att hitta ripor var inte så stora eftersom de sista besöken här i höstas och julas visade på mycket dålig tillgång. Dessutom vet man aldrig hur vädret är och eller om skaren bär så här i slutet på februari. Några sköna och avkopplande dagar brukar det alltid bli i vilket fall som helst.
Det började inte så bra, inte ens spår av ripa de första dagarna. Man kan verkligen undra var de håller till. Så äntligen efter några dagar var de helt plötsligt där, inte några mängder men hundarna fick i alla fall belöning för sitt arbete.
Det är väldigt fascinerande att försöka lista ut var riporna har tagit vägen beroende på väder, vind och snöförhållande. Är det högt upp, eller har de tagit skydd på lägre höjd? Ibland trycker de men nu var det ganska bra skare och då springer de snabbt i väg när man närmar sig och har väldigt lätt att ta till vingarna.
Omväxlande väder har vi också haft, milt rena vårtemperaturer, allt från vindstilla till kuling och så en riktig pangdag med strålande solsken.
Bildspel
